Hur Hjärnan Fungerar

Man uppskattar att det i hjärnan finns 100 miljarder nervceller. Varje nervcell har kontakt med flera tusen andra nervceller och bildar stora nätverk av celler, där elektriska signaler rusar fram och överförs med hjälp av olika signalämnen mellan nervcellerna. Förutom nervcellerna finns minst lika många eller sannolikt fler gliaceller. En typ av gliaceller kallas astrocyter. De har många och långa utskott och har kontakt med små blodkärl (kapillärer), nervcellskroppar, kopplingarna mellan nervcellerna (synapser), nervcellernas utskott (axon och dendriter), hjärnhinnorna (meningerna) samt hjärnans hålrum (ventriklarna). Astrocyterna känner av allt som sker i nervsystemet. De är dessutom hopkopplade med varandra i stora nätverk genom elektriska proteinkanaler, gap junctions. Det innebär att astrocyterna har ett eget signaleringssystem. 

Mikrogliacellerna är en annan gliacellstyp som ingår i hjärnans och nervsystemets försvar mot främmande ämnen såsom virus och bakterier liksom olika gifter. Vid skada eller sjukdom i hjärnan aktiveras dessa celler och en neuroinflammation uppstår som skydd. 

Även blodkärlen i hjärnan är speciella. De minsta blodkärlen, kapillärerna, innehåller endotelceller, vilka tillsammans med astrocyternas utskott bildar den s.k. blod-hjärnbarriären. Det är en skyddsbarriär mellan hjärnan och blodet, vars funktion är att inte släppa in vilka ämnen som helst till hjärnan från blodet. Intressant är att signalämnen i hjärnan såsom glutamat och dopamin förekommer i blodet men de kan inte passera fritt in till hjärnan, där de i så fall skulle kunna störa den finavstämda signaleringen mellan hjärnans celler och skapa kaos.

Oligodendrocyterna är en gliacellstyp som bl.a. producerar myelin, ett fettrikt hölje runt nervcellernas utskott, som gör att nervcellernas signalering sker snabbt och effektivt.

Hjärnans celler arbetar mycket effektivt och det är inte svårt att förstå att hjärnan behöver mycket energi för att alla funktioner ska fungera. Hjärnan väger faktiskt bara drygt ett kilo men behöver mer än 20% av allt blod med dess innehåll av socker (glukos) och syre i varje stund för att klara alla funktioner som att styra över att vi ska kunna röra armar och ben, uppfatta känsel i hela kroppen, höra och se, kunna tänka, koncentrera oss, planera aktiviteter och minnas. 

Det är viktigt att påpeka att hjärnan arbetar som en helhet. Vi vet att hjärnan består av högt specialiserade områden. Det finns områden som specifikt ansvarar för rörelseförmåga i armar och ben, områden som tolkar och analyserar ljud- och ljusintryck liksom områden som med hög precision svarar för språkfunktioner, inlärning och minne. Även sådana funktioner kräver en intakt hjärna med finavstämd signalering och samstämmighet mellan nervcellsnätverk och gliacellsnätverk. Vi uppfattar att störning eller obalans i något signalsystem i hjärnan p.g.a. skada eller sjukdom minskar hjärnans möjligheter att arbeta effektivt och specifikt. Som en konsekvens kommer hjärnan att arbeta med mindre precision.